Hösten 1934 lät Dir. Heribert Svensson (före detta ägarens frus morfar) beställa ritningar av CG Pettersson. Båten byggdes på Arvidssons Söners Båtvarv och levererades 1936. Arvidssons söner utgjorde eliten bland båtbyggarna hos sina fäder på Bröderna Arvidssons båtvarv innan de 1917 lämnade företaget och etablerade sig strax bredvid – i Pölsebo. På 30-talet var de kända för hög kvalitet på sitt hantverk. Priset var enligt uppgift 15 000 kr och inspirationen till det något udda namnet Jarry kom från en avlägsen Amerikansk släkting på besök i Göteborg. Båten lär ha använts flitigt av familjen och sköttes väl med vinterförvaring och underhåll på varv varje år. Strax före sin död 1969 sålde Dir.Svensson båten som trots 33 års användning, ska ha varit i ett mycket gott skick.

Träbåtskultur på nedåtgående och gissningsvis alltför många ägarbyten under 70,-80-talen gjorde att skicket blev eftersatt. Magnus, som förre detta ägaren heter, sprang på båten av en slump när han gick och kikade under presenningarna på en uppläggningsplats i Göteborgstrakten 1990 eftersom han kände igen den från sin frus familjefoton. Jarry var då i ett bedrövligt skick och Magnus köpte tillbaka den till familjen och påbörjade en renovering.

Han bytte hela fördäcket, samborden på båda sidorna, nedre delen av akterspegeln m.m. Tyvärr gick inte motorn, en Penta B4B som suttit i sedan 50-talet, att rädda utan ersattes med en nyare Penta (BB115B) vilket är den tredje motorinstallationen. Från början hade Jarry en rak sexa, möjligen en Penta L6, men det är inte bekräftat. En tråkig detalj i sammanhanget är också att båtens porslin med namnet Jarry försvunnit under åren ”på drift”. Magnus tid och ork för att renovera tog slut och han såg en annons som jag satt in där jag sökte ett motsvarande "objekt". 1999 blev jag således stolt ägare till Jarry som sjösattes i Mälarens vatten för första gången den 1 maj samma år.

Det började med en renskrapning som var oundviklig för att få båten tillbaka till sin forna glans. Jag har också reparerat och limmat om alla vindrutor, tillverkat nya halklister på fördäck, nya sargar under de öppningsbara rutorna, tillverkat temporära soffor och durkar, renoverat masten som var i mycket dåligt skick, skylighten, skjutluckan, kromat om samtliga beslag, monterat lister runt om, sytt upp ett nytt kapell, renoverat motorn m.m.
2004 flyttade jag och båten från Bromma till Ingarö och båtrenoveringen fick stark konkurrens av husrenovering. Bestämde mig i alla fall för att jag i steg 2 i renovering skulle fokusera på allt under vattenlinjen. Hade identifierat en del svaga punkter som måste åtgärdas innan jag går vidare med etapp 3 som kommer att bli inredning och övrig utrustning.
Mellan 2004 och 2007 stod renoveringen i princip still men därefter smög jag igång igen och sista två, tre åren har jag väl hållit styrfart i alla fall. Arbetet fortskrider sakta men säkert. Sedan september 2007 har jag fört en detaljerad renoveringslogg som finns att läsa på http://logg.jarry.se

Jag har också ägnat mig åt en del aktiviteter utanför båttältet, bl.a. försökt spåra ritningen till båten. Magnus gjorde några fruktlösa försök att hitta ritningen i Göteborg. Den fanns inte kvar i familjen och inte heller på varvet som lades ner 1957 då marken där varvet låg såldes till Eriksbergs Mekaniska Verkstad som planerade en stor byggdocka på platsen. Alla inventarier som inte togs omhand av ägarna skänktes till Sjöfartsmuseet, men tyvärr finns inte Jarrys ritning där. Någonstans har den förkommit. Jag är dock tämligen övertygad om att CG’s ritning nr 828 från 1931 ligger till grund för båten. Antingen köpte Dir.Andersson precis den ritningen eller så gjorde CG en ny ritning baserad på linjeritningen från 828. Jag har digitaliserat ritningen i Corel Designer och turat alla linjer för att kunna göra någorlunda noggranna mätningar. Har ännu inte gjort en fullständig uppmätning av Jarry, men av de mått jag kontrollerat så verkar kölresningen och de yttre måtten stämma exakt med 828. Disponeringen av sittbrunnen är dock något annorlunda, placeringen av det aktre skottet och skottet mot förruffen diffar några cm och Jarry har mast och en skylight vilket inte är inritat på 828 som istället har en gösstake och saknar skylight. Masten har för övrigt aldrig varit annat än prydnad. Dir. Andersson ville helt enkelt ha något att hänga flaggspelet i. När jag frågar runt bland folk och söker i litteratur får jag ändå känslan av att det inte alls var ovanligt att liknande ändringar gjordes på varvet i samråd med beställaren. Hur det ligger till med saken kommer kanske aldrig kunna fastställas, men jag söker vidare efter information. (se albumet 30-tal här bredvid för några äldre bilder – bl.a. från första sjösättningen i Pölsebo, Gtb, 1936)

Som sagt fortsätter renoveringen av Jarry sakta men säkert och som vanligt i träbåtssammanhang har det blivit betydligt mer omfattande än jag trodde. Man tar bort en dålig bit som visade sig dölja en annan dålig bit och så håller det på. De svåraste besluten är hela tiden var gränsen ska gå. Byta ut delar eller laska, lusa och laga. Första etappen av renovering omfattade i huvudsak exteriör över vattenlinjen. Nu är jag mitt uppe i etapp två där jag inriktar mig på konstruktionen under vattenlinjen. Bl.a. byte av ett antal bottenstockar, lagning av spant och delar av kölplankan, byte av hela akterspegelsramen, lagning av bordläggning, skrapning och oljning av bordläggning, byte av skedda och stödbock m.m. m.m.

Sjösättning? Jag säger som vanligt – den ska i till våren! ;-)