Vad används kork till egentligen?
eller
Du kan aldrig köra för långt för att få svar på livets gåtor
Blocket, mycket tid har gått åt på denna fyndens sida. Min jakt efter en till 22 hk Seahorse hade efter 1½ års letande kommit till ända. Äntligen! Var Bengan bodde reflekterade jag inte över, men han svarade med en norrländsk dialekt. Jag frågade lite trevande om motorn. ”Är den komplett, går den runt? ” (Vilket det senaste Seahorsefyndet inte gjort.) ”Jajemen” kom till svar. Vill ha, VILL HA, dunkade i mitt huvud. ”Är 2500 kr skäligt?” frågade jag till sist. Bengan svarade ”Äh då kan du ta bägge två plus den andra bråten”. Jag skrattade nervöst och fick fram ”Okej! Men var bor du då?” Ortsnamnet han klämde fram lät inte bekant, men att det låg högt upp i landet rådde det inga tvivel om. Bengan sa ”Men du, jag jobbar Sundsvall. Kan vi mötas där, så spar du några mil i alla fall.” Ja hellre 65 än 90 tänkte jag, väl medveten om att de flesta i min bekantskapskrets, inklusive min kära sambo, anser att även 65 mil är för långt för lite skrot och man kan ju fråga sig om hon, som vanligt, skulle ha rätt? Följande torsdag stämde vi träff. När vi slutligen möttes frågade jag lite om motorerna. De hade tillhört Bengans far som gått bort några år tidigare. Jag hade per telefon sagt att Seahorsen skulle sitta på min pyttelilla 20-talsracer och det första Bengan plockar fram var en Vacturi förgasare med dubbla flottörhus. ”Då är det väl något sånt här du behöver?” Jag stirrade, vad fan är det här, vedbodstrimning? ”Vad sysslade farsan din med egentligen?” Bengan började berätta. ”Jodu!” Det visade sig att Farsan och hans polare brukade ”rejsa” på sjön som låg intill det lilla samhället. För att få fart på hans galosch hade han en rejäl motorsamling. Pentor, Archimedes, Trim, 4-cylindrig Invationsmotor och en drös med 22-hästare (2-cylindrar) och just till de senare fanns en äkta racingrigg. Dock hade sjukdom gjort att han sålt det mesta 10 år tidigare. Racingriggen fick en dalmas att åka långt upp i norrland till det lilla samhället. ”Farsan sa att samlaren grät olja när han slöt fingrarna runt den ovanliga metall klumpen.” Nåväl, tillbaks till Farsans favorit, 22-hästaren. Jakten på fart var intensiv. Det filades, polerades, modifierades, svetsades, klurades. Bensintanken höjdes, soppan skulle fram därmed basta. Avgasrör och annat tjafs togs bort. Det gick så långt att kyrkoherden bad båthuliganerna att åtminstone inte köra under högmässan då församlingen inte kunde höra predikan för det enträgna smattret av trimmade tvåtaktare. ”Men så provade farsan med kork i kolven” sa Bengan. Nu kände jag att hakan hamnade vid knäna. ”Vadå kork?!” Bengan fortsatte. ”Genom att lägga in kork i kolven ökade han vevhuskompressionen något djävulskt.” Bengan såg sin far lägga startsnöret runt svänghjulet på den svårstartade motorn och dra till. Kroppens rörelse beskrev en perfekt kastparabel. Att han inte slog ihjäl sig var mest tur, men ge upp, nänä! Snöret las runt igen. Belöningen kom sedan, då farsan formligen slaktade polarnas Mercury-35or. Jag häpnade av historien. Bengan titta ner i marken och sa. ”Jorå! Men det var svårt med kylningen…”
Så nu har jag mina efterlängtade motordelar här hemma. En jakt efter Seahorse är slut. Doft, skrammel och intryck gav mig 65 enkla mil hem och jag hade med lätthet åkt 100 till för att få veta att kork är det man ska ha om man ska bli värst på Fri fart 2010. Ni stackare som trodde att kork endast satt i flaskor – nu vet ni bättre.
Race on! Mvh Janne

Visningar: 364

Bilagor:

Gör ett inlägg på det här

Inlägg i den här diskussionen

Härlig berättelse! Sånt här är alltid väldigt kul att läsa, mer sånt... Hälsningar Lars
Tack för den härligt målande skildringen, Janne!
Min farsa Åke var en riktig "mekare" och saknaden efter honom är extra stor nu när jag begåvats med tre st Sea Horse ... en 35:a och två st 18 hp! Olika förgasare byttes fram och tillbaka och Vakturiförgasare minns jag mycket väl som begrepp! Med sin Trim CP spöade farsan lätt de olika Mercury-ekipagen. Kanske hade även han kork i kolven, men det minns jag inget av.
Hälsningar från en annan Janne
Riktigt kul att få ett svar från just dig Janne. Jag hörde från en annan "Källa" att Korken var ett vanligt knep bland sveriges alla Åsa-Nissar. Men kolven gick väldigt lätt varm. Mvh Janne H
Helt underbar historia! :-)
O så helt plötsligt fick uttrycket " så jädra korkat" en helt annan andemening... Kul läsning!!!

RSS

© 2024   Created by Anders Værnéus.   Drivs med tekniken bakom

Emblem  |  Rapportera en händelse  |  Användarvillkor