Hur ska vi möta framtiden i den klassiska båthobbyn?

För några år sedan gjorde jag en genomgång av vår hobby, funderade lite och satte samman analysen nedan. Tyvärr är det fortfarande lika aktuell som då, även om något har skett framåt. Men eftersom andra delar har gått bakåt så visar det hela på en hobby som till många bitar tyvärr står och stampar. Vad är din åsikt om nuläget och vad kan vi göra åt det?

Bakgrund:

Veteranbåtshobbyn som företeelse har funnits i Sverige sedan sent 60-tal. Det var då som spridda entusiaster började förstå det historiska värdet i alla de gamla klassiska båtar som låg och förföll längs kajer och på båtuppläggningsplatser. 

Till en början var det främst de luxuösaste båtarna som fångade entusiasternas intresse. Salongsbåtar, extrema racerbåtar och andra udda och intressanta båtar togs omhand och räddades från upphuggning eller uppeldning. 1000-tals timmar lades ned på dem och snart började åter välskötta veteraner att synas i våra skärgårdar.

1974 startades Museiföreningen Sveriges fritidsbåtar (MSF), med syfte att värna om den svenska fritidsbåtkulturen. Stiftare var ett antal av båtlivets organisationer och frontfigurer. Meningen var att jobba mot att bilda ett nationellt fritidsbåtmuseum för att där kunna rädda och bevara fritidsbåtkulturen. Ett första steg var att starta utgivningen av tidningen Veteranbåten 1983, som snart blev ett nav i den svenska veteranbåthobbyn. Nu började också intresset att spridas för de lite mer ”vanliga” båtarna, båtar som inte hade lyxprägel utan som byggdes för den vanlige båtentusiasten och gav honom möjlighet att fira en helg eller semester till sjöss. 

Det nationella fritidsbåtmuseet som hade varit MSF’s mål, begränsades dock snart till en mindre båtsutställning på Fjäderholmarna strax utanför Stockholm. För att komplettera och fylla det tomrum som fanns, bildade en handfull entusiaster 1993 museet Pärlbåten, med inriktning på att bevara den svenska fritidsmotorbåten. 1994 öppnade den första utställningen i Rimforsa (4 mil s Linköping), vilken år 2000 flyttades till nya lokaler i Ljung, vid Göta kanal. Den nya utställningen öppnade där 2002 under namnet Museihuset.

Nuläge:

Trots de insatser som gjorts av MSF, Museihuset och andra nationella och regionala veteranbåtklubbar, är resultatet bitvis ganska nedslående. 

Många båtar har under årens lopp räddats, men många båtar står fortfarande kvar på båtuppläggningsplatser och förfaller. Man talar idag om ett kulturarv i förfall, som dessutom rejält har naggats i kanten av en mycket omfattande utlandsförsäljning de senaste åtta åren då ca 400 motorbåtar har exporterats.

Skulle denna situation drabba svensk byggnadsminnesvård, skulle uppmärksamheten vara enorm (jfr med det aktuella fallet med en skånsk kyrka som står och förfaller). Men i dagsläget görs inget för att hindra denna kulturutarmning av det svenska fritidsbåtbeståndet. Vilket är ett bekymmer för framtida generationer, som går miste av en stor del av den svenska marinarkitekturen samt kunskapen om en epok då känsla och yrkesstolthet sattes i främsta rummet.

Förslag till åtgärd:

För att rädda denna del av den svenska kulturen, krävs en omfattande nationell åtgärd med syfte att bevara och åter sätta i skick viktiga delar av det svenska fritidsbåtarvet. Här krävs ett samlat krafttag av inblandade instanser för att nå framgång.

Projektet har fyra huvuddelar: Att rädda, att bevara, att renovera, att förevisa. Detta är delarna grovt sett:

•Att rädda:

Detta är en akutinsats som behöver igångsättas snarast. Enbart i vår finns indikationer på ett 20-tal kulturhistoriska objekt som kommer att försvinna om inte åtgärder igångsätts. Vad det i praktiken innebär är insamling och förvaring av de båtar som av en expertgrupp anses intressanta och värda att bevara inför framtiden. 

•Att dokumentera:

När båten är omhändertagen krävs en dokumentation av båten och dess historia. Detta för att säkerställa båtens originalutseende, samt att försöka samla in dokument och bilder rörande båtens egna historia samt det varv och båtbyggare som en gång byggde den. På detta sätt räddas inte bara det fysiska föremålet, utan samtidigt ett stycke svensk teknik- och humanhistoria. 

•Att renovera:

En stor del av syftet med detta kulturhistoriska projekt, är ju att återställa och säkerställa ett framtida representativt båtbestånd. För att detta i ett längre perspektiv ska möjliggöras, krävs det att både de fysiska föremålen (båtarna) samt kunskapen (båtbyggarna) säkerställs inför framtiden. Därför kan ett nationellt nätverk med båtbyggarskolor och godkända båtrenoverare byggas upp, som under överinseende av en kunnig ledning ges tillfälle att renovera och bevara de båtar som samlas in eller som under andra omständigheter hamnar inom projektets hägn. 

•Att förevisa:

De båtar som genom detta projekts genomförande, kan komma att delas in i två grupper; dels de som räddats och renoverats för att inte försvinna. Dels de som räddats och renoverats för att de mer än sin fysiska existens berättar en speciellt viktig del av den svenska båthistorien. De förstnämnda kan efter utförd räddning, i någon mån återgå till användarledet genom t ex faddernyttjade. De andra, som har en speciell historia att berätta, knyts nära den faktiska museiverksamheten inom Museihuset eller Sjöhistoriska Museet för att där ges möjlighet att sparas, förevisas och totaldokumenteras av kunnig personal. 

Dessa krafttag krävs inom en mycket snar framtid för att inte ytterligare delar av det motordrivna kulturarvet ska gå till spillo. 

Genomförande:

Projektets uppbyggnad måste innehålla kunskap, stabilitet, erfarenhet samt kontinuitet. Samt ett antal fysiska förutsättningar som måste garanteras innan det startas.

Det finns idag ett antal instanser som skall vara med om projektet ges kraft att förverkligas;

•Museihusets motorbåtmuseum – här finns framför allt kunskapen för att hitta båtarna, samt att bedöma deras historiska värde. Samt även kontakter med båtbyggare och aktuella skolor. Dessutom finns lokala möjligheter till mellanförvaring samt kunskap att ta hand om de båtar som samlas in. Samt erfarenhet om hur båtarna fysiskt ska förvaras. 

•Sjöhistoriska Museet  (SSHM) – det statliga museum som har myndighetens mandat att bevaka fritidsbåthistorien. Här finns samlad kunskap och ett historisk arkiv som ger stabilitet åt projektet. Sjöhistoriska museet kan också tillsammans med Museihuset driva projektet mot båtbyggare och båtbyggarskolor och tillse att de erbjuds möjligheter att på bästa sätt bevara samt lära sig hantverket.

•Båthistoriska Riksförbundet (BHRF) – talesman för många av Sveriges veteranbåtsföreningar. Ett teoretiskt bollplank som genom sitt spridda nätverk rymmer mycket lokalkunskap och erfarenhet.

Handlingsplan

•Inventering av båtbeståndet. Görs i samarbete med samtliga ovan listade parter plus med medverkan från nationella och regionala veteranbåtsföreningar. Ett omfattande arbete som kräver långsiktig planering. Syftet är att varje båt kan registreras och sedan knytas till sin historik och bakgrund. Speciellt viktigt när något händer med båten (utlandsförsäljning, brand mm). Grunddrag finns utarbetade och kunnigpersonal finns tillgänglig.

•Insamling av hotade båtar. Görs i samarbete med Museihuset och SSHM. Ett ”fysiskt” projekt som brådskar. Intressanta båtar som är i farozonen för upphuggning eller annan form av destruktion, tas omhand och fraktas till lämplig plats för att därifrån säljas eller doneras till ny lämplig vårdare/renoverare. Tidsaspekt för detta är helst redan denna termin, eftersom uppställningsplatser och lokaler snart vårstädas. Lokal och kontaktnät finns för snabba insatser. 

•Arbetsförmedling. Att ge båtbyggarskolor, folkhögskolor och renoveringsverkstäder möjlighet att utbilda och underhålla den nuvarande och nästa generation båtbyggare. Här ges möjlighet för kompetent personal att lära ut båtbyggarkonsten till elever som nu kan ges tillfälle att renovera en del av de båtar som genom ovan nämnda insats, samlats in. På detta sätt säkerställer man kunskapen om att vårda och renovera den svenska båtkulturen.

•Visa svensk båtkultur för allmänheten. Det finns idag ett antal fritidsmaritima museer som helt inriktat sig på att visa den svenska båtkulturen för allmänheten. I de allra flesta fall bedrivs denna verksamhet i privat regi, på ideell och entusiastbasis. Dessa museer fyller en viktig funktion genom att för framtiden säkerställa viktiga bitar av den svenska fritidsbåthistorian. Verksamheten måste också ges möjlighet att säkerställa deras framtida existens. 

I de statliga museernas utställningar är båtarna låsta föremål som inte kommer att avyttras , ej heller transfereras på något sätt. I de privata fallen finns emellertid inget hinder för att en försäljningsorganisation kopplas till museernas verksamhet. Med et gemensamt samarbete mellan marknad och historik/förevisande skulle det uppstå en Win-Win-situation där museet får en levande utställning samtidigt som båtarna kan förevisas i fräscha snygga lokaler, fjärran från dagens ofta ganska så trista försäljnings- och marknadsmiljöer.

•K/Q-märkning. För att säkerställa viktiga bitar av den svenska fritidsbåtflottan, bör ett antal båtar genom en kunnig och erfaren bedömning, kunna K/Q-märkas. Märkningen skall ha till syfte att hindra utlandsförsäljning samt att inga större förändrande/förstörande ingrepp görs på de aktuella båtarna. Genom denna åtgärd, som görs i samarbete med de ovan nämnda instanserna, säkerställs en svensk ”båtgenbank”, ett facit som kan visa med säkerhet hur svensk båtbransch har utvecklats genom åren. 

•Historisk insamling. För att i framtiden kunna ge en komplett bild av den svenska båthistorien, måste bilder, broschyrer och intervjuer med för båtbranschen väsentliga personer. Detta projekt brådskar eftersom grundmaterialet avlider eller slängs i en alltför hög takt för att dagens ideella resurser ska kunna anses tillräckliga. Detta material kan sedan användas som grund till en nationell kunskapsbank för framtida forskning i ämnet.

Visningar: 463

Kommentera

Du måste vara medlem i Swedish Classic Boats för att lägga till kommentarer!

Gå med i Swedish Classic Boats

© 2019   Created by Anders Værnéus.   Drivs med tekniken bakom

Emblem  |  Rapportera en händelse  |  Användarvillkor