Vem var egentligen Knut Ljungberg? Denna långa linjernas mästare

[Anders Værnéus]

Om skönhet vore utslagsgivande skulle Knut Ljungbergs båtar vara världens bästa. Det sinne för linjernas samspel som han besatt är av högsta internationell klass. Och de båtar som kom därav är bland de vackraste som byggts.

Han började sin båtbana genom en anställning på det gamla pråmvarvet Hästholmsvarvet strax öster om Stockholm. På bara något år hade han konverterat varvet till ett fullfjädrat fritidsbåtsvarv. Hans debutbåt blev den 13 meter långa salongsbåten Elsa som redan under sina första tävlingar vann stor respekt för sina kapacitet. Men Ljungbergs stora genombrott kom till säsongen 1910 då den första stora svenska internationella motorbåtstävlingen hölls mellan Nynäshamn och Göteborg. En stor del av båtarna på startlinjen var nybyggda just för ändamålet och en stor del av nybyggena bar dessutom Ljungbergs signatur på ritningen. Och det blev inte sämre av att den vinnade båten Standard var en av Ljungbergs alster.

Sedan tuffade det på med den ena vackra salongsbåten efter den andra som lämnade varvets slip. Namn som Alba, Alca, Orion, Meteor och Loris är bara några av de båtar som under 1910-talet förde Ljungbergs fana i skärgårdarna.

Efter en ägarschism på varvet lämnade Ljungberg Hästholmsvarvet 1923 och startade Nya Yachtvarvet med stöd av några kunder. Här ritades och byggdes bland annat jakterna Måsen och Tärnan, som blev några av Ljungbergs mest extrema skapelser – endast slagna av Torsten Kreugers två Edi, byggda 1927 och 1939.

1935 fick Ljungberg en beställning från Nordiska Kompaniets sportavdelning på fyra mindre passbåtar som skulle säljas av varuhuset under namnet Greyhound. Båtarna blev en stor succé och Ljungberg kunde än en gång stå som stolt skapare.

1942 dör Knut Ljungberg – en konstnär hade gått ur tiden.

 

Några av hans båtar:

•Elsa 1907

•Standard 1910

•Meteor 1912

•Meteor 1913

•Loris 1913

•Vitesse 1918

•Elli-Karin 1918

•Independence II 1919

•Måsen 1924

•Tärnan 1925

•Edi 1927

•Aida 1930

•Edi II 1939