Saker och ting har en förmåga att hända samtidigt. Hur Meteor en gång hittades är bara det en historia för sig som innehåller alla spännande som en båtjägare kan önska; Diffusa tips, personletande, bilåkande, platsforskning och så till slut de underbara upptäckandet av båten under den ihoprasade ladan. Då ryktet visade sig tala sanning och då drömmen om upphittandet av en okänd båt blev verklighet. Att det sedan kom att dröja över 20 år innan båten i fråga räddades "på riktigt" - det är en helt annan historia. 

Ungefär samtidigt som Meteor hittades, nappade det i ett annat spår. Avsaknaden av ritningar från mästaren Knut Ljungberg hade fött en nyfikenhet hos mig - vad hände med hans minne? Vart tog allt vägen efter Knuts död 1942? En dödsannons kom att såsmåningom visa vägen hem till sonhustrun, boende i Johanneshov strax söder om Stockholm. Telefon användes och snart hade ett möte bokats med denna trevliga dam. På nervösa ben ringde jag på dörren och blev mycket väl mottagen. Över lite fika frågade jag om Knut och hans liv, vem han var och vad hon visste. På frågan om det fanns kvar några bilder var tyvärr resultatet magert. Några familjealbum togs fram men bortsett från några kul bilder från England och bygget av Torsten Kreugers första Edi, var resultatet mycket magert. Lite besviken frågade jag också om det inte fanns något mer bevarat. Och efter en stund kom hon att tänka på att det fanns några rullar med papper sparade från Knuts tid. Hon visste inte vad som var i dem men de låg längst in i garderoben.

Du kan ana resultatet. Ett köksbord som några minuter senare dignade av originalritningar på fantastiska båtar från Knuts penna. Här fanns motorjakter, ruffbåtarm Greyhounds och massor av annat som fick mig att häpna. Någon timme senare var de genomscannade och några pärlor var utplockade och fick lånas hem för kopiering. 

Självklart visade sig Meteor vara en av de som fanns i rullarna och sålunda kunde ritningen av henne räddas till eftervärlden. Samt givetvis många, många därtill. Idag värdefull dokumentation som kommer bli facit för familjen Reigstad vid den fortsatta renoveringen. 

Visningar: 1576

Kommentar av Anders Værnéus den 24 November 2014 kl. 15.48

Faktum är att vi ser nog identiskt på bevarandet. Jag försöker bara i min gärning vara glad över det som är gjort istället för att vara ledsen över att det kunde ha gjorts bättre. Jag har under mina 25 år i denna värld kommit försent till allt från skrotade båtar till kastade ritnings-samlingar och är därför alltid lycklig över att något gjorts inom vår värld. Håller också med dig till 100% att det är konstigt att inte ritningarna togs hand om bättre då de lånades in. Men därvid lag nöjer jag mig med att vara glad över att de lånades in över huvud taget. Än inte alls, vilket hade i mina skelande ögon hade varit värre.

Jag har läst din bok Olle. Låt oss fortsätta med våra värv med att dokumentera den svenska och nordiska båtkulturen på ett bra och positivt sätt. Vi kan alla dra vårt till stacken. Och tillsammans är vi starka och tillsammans hinner vi mer... 

Buss på. Meteor, Svalan, Sverige eller vad de än må heta... 

Kommentera

Du måste vara medlem i Swedish Classic Boats för att lägga till kommentarer!

Gå med i Swedish Classic Boats

© 2024   Created by Anders Værnéus.   Drivs med tekniken bakom

Emblem  |  Rapportera en händelse  |  Användarvillkor