Dagen före midsommarafton fick jag några timmar till övers och åkte ner för att borra de sista fyra hålen nere i hålrummet för spanten J-5. Letade först bland verktygen om jag kunde finna något spärrskaftliknande som kunde användas istället för vinkelväxeln till borrmaskinen. Vinkelväxeln är för stor för utrymmet längst ner. Bland ärvda verktyg från min far hittade jag ett handtag med rätt funktion och efter lite ytterligande rotande fann jag en kapad 6mm borr som var spetsad extra mycket, borde kunna gå att använda.

Bara att börja mala på och det tog väl en knapp timme så var jag igenom det första hålet. Borrade efter från utsidan med försänkare och så i med skruv och muttra från insidan.
För att inte slita ut handlederna fullständigt bytte jag arbetsuppgift till att jämna ut skränkningen på spantet jag sist skrev om. Stor skiftnyckel och så bytte jag tre av bultarna till lite längre med rejäla brickor (d.v.s. gamla spantbitar) på utsidan. Drog muttrarna på insidan så mycket jag vågade och sedan "rätade" jag på skränkningen med skitnyckeln. Blev lite bättre iallafall.

Nu idag gav jag mej på att fortsätta borrandet med lilla handverktyget, tekniken finslipades och jag bytte också till en tunnare borr som visade sig vara bättre. Alla skruvarna nertill kom i och muttrades fast och så var det ett bord som inte ville sitta riktigt tajt intill spantet så jag tog japansågen och började såga upp nåtet. Sågade omväxlande både inifrån och utifrån längs halvannan meter och då gled bordet snyggt på plats på insidan. Utsidan blev det en diff på upp till fyra millimeter som får jämnas ut med spackel så småningom. På bilden här bredvid är det sågbladet som sticker ut genom nåtet.

Ungefär i det läget dök Niklas med sonen upp och bjöd på kaffe, vi fick en lång pratstund om ditt och datt (mest om gamla grejer och unga tjejer!).

Efter pausen markerade jag för hålen genom översta bordet, respektive genom balkvägaren på de senaste två spantparen. Började sedan lossa på spanten igen för att ta hem och borra men magen gjorde sig påmind och jag var tvungen att ge upp och åka hem utan spant för att återställa vätskebalansen i kroppen och dämpa hungern. Sedan kändes det inte något frestande att fortsätta jobbet så det får bli en annan dag.

89 arbetsdagar kvar.

Visningar: 166

Kommentar av Niklas Hallberg den 26 Juni 2011 kl. 22.58
Tack för titten och pratstunden. Såg ju bra ut det du gjort. Får be om ursäkt för sonens "smått" bristande tålamod. Anar att det är vetskapen om morgondagens flygtur och Legolandbesök som speedat honom en smula. Han var grymt impad över storleken på Ninni och tjatade öronen av mig på vägen hem att vi ska köpa en sån efter Perhaps.

Kommentera

Du måste vara medlem i Swedish Classic Boats för att lägga till kommentarer!

Gå med i Swedish Classic Boats

© 2024   Created by Anders Værnéus.   Drivs med tekniken bakom

Emblem  |  Rapportera en händelse  |  Användarvillkor